tisdag 2 december 2008

Nu går jag ur Svenska kyrkan

Nu har jag fått nog av trångsyntheten och oförmågan som inte ser till människan utan något helt annat. Gud alena vet vad. Världen förändras och människor utvecklas varför kan inte kyrkans "män" hantera det? Måttet är rågat, det bemötade som min mor fått har fått bägarn att rinna över. I morgon dag begär jag utträde ur Svenska kyrkan.

Första avvisandet
När min mor träffade sitt livs kärlek vägrade prästen att viga dom. Anledning att hon varit gift tidgare.

Andra avvisandet
Idag när vi skulle diskutera hennes begravning ältade prästen om sin syn och sina regler, tyckte att vi skulle välja en annan kyrka. Han frågade överhuvud taget inte något alls om min mor eller om hon hade någon önskan. Om vi hade några önskemål. Vi fick själva ta upp saken och informera prästen om att hon hade en mycket tydlig önskan.

Jo den "förmånen" fick vi - hon var en stark kvinna och från den dag hon fick besked om att hennes sjukdom var obotlig talade hon i klarspråk om hur hon ville ha det om det mesta - även sin begravning. Hennes önskan var en mycket enkel begravning. Urnsättning och några ord på vägen i kretsen av de allra närmaste. Döm av min förvåning när hon nekas detta och återigen får "nobben".

Anledning att Svenska kyrkans "regler" inte tillåter en präst att utföra en enkel cermoni utan att urnsättningen föregås av en cermoni i guds hus, dvs kyrkan.

Alla dessa år som min mor och vi alla troget betalat vår beskärda del till Svenska kyrkan. Om detta är kyrkans syn på hur man ska bemöta en människas sista önskan och de anhörigas försök i en svår att uppfylla den, så kan iallafall jag vara utan den "omsorgen".

2 kommentarer:

  1. Jag gick ur för några år sedan, dock av en mindre allvarlig anledning. Min far har gett mig skriftliga instruktioner eftersom hans cancer inte går att operera -- den är för långt gången -- och jag fick inga vettiga svar av den präst i Svenska kyrkan jag talade med. Däremot vårt förra kommunalråd, EBS, har varit väldigt hjälpsam och stöttande. När det blir dags får hon guida i rätt riktning. Kanske kan du tala med henne?

    SvaraRadera
  2. Vad ledsamt att ert möte med kyran/prästen var på ett sådant sätt med tanke på ER stora sorg efter mammas bortgång!
    Det viktigaste att veta i den här situationen är ändå att denna präst inte representerar någon större del av kyrkan/prästerna i dag. Min upplevelse är att kyrkan idag är så mycket mer öppen och tillåtande än tidgare......båden när det gäller bröllop och begravning...Låt inte prästen du råkat ut för få stå för hela kyrkan utan försök om du orkar att se förbi honom, och använd Er av en kyrka och präst ni har förtroende för i framtiden. Jag hoppas du blir kvar i kyrkan! Kramar i massor Jeanette

    SvaraRadera