Jag är så omåttligt förtjust i den nya lilla krabaten. Den där charmerande lilla påhittade och ack så oputsande men samtidigt välgjorda filuren. Du vet han den nyfikna och varmhjärtade lilla plåtmanickeln vid namn Wall-E.
Jag är förmodligen den barnsligaste tanten i världen. Men han är förtjusande. Skrattar så att tårarna rinner varje gång jag ser den här sekvensen.
Mina tonårsdöttrarna förstår mig inte. "Mamma - så rolig är den inte" Men jo, det är den.
Fick en ny kollega i veckan och tänkte pigga upp honom lite på fredagseftermiddagen. In på youtube och så klick. Underbart roligt åter igen och tårarna rann. Nya kollegan log artigt och var genast tvungen att rusa till bussen.
Ops! Får nog inse att det trots allt kanske ligger ett uns av klokhet i mina mina döttras ord.
Men jag kan inte låta bli att dela med mig. Glöm inte ljudet.
Han ÄR så söt att man får hormonrubbningar. Jag ser så mycket fram emot att få se filmen. I GP stod det att det är årets kärleksfilm ...
SvaraRadera